Hmm, bussen går om 20 minuter och jag har inte duschat eller bestämt vad jag ska ta på mig. Varför hamnar jag jämt i sånna här situationer, speciellt när jag har tider att passa? Eller, jag gör visst alltid så. Det räcker med att jag sitter hemma och inte gör nåt särskillt innan. Jag får nämligen inte käka så mycket frukost eftersom jag ska på glutenmässan och provsmaka glutenfritt käk! Förra året vet jag att det fanns våfflor och det är jag sugen på idag ^^

Ikväll tror jag att jag ska stalka Johan och Niklas om de nu träffas och spelar TV-spel hemma hos honom. Det är lite mysigt att bara sitta där och typ "vara", iaf bättre än att sitta hemma och knappt ens vara över huvud taget. Jag får se. Kanske ska ta med datorn också... Men isf får jag väldigt bråttom! Så jag ska nog duscha nu på stört!

Ett mer intelligent och mindre intetsägande och flamsigt inlägg kommer förhoppningsvis snarast, det här var ju bara tomt och dumt.

Solen sken faktiskt i morse när jag vaknade. Sen bestämde jag mig för att stanna hemma och då blev det bara sämre, vädret är grått och snålblåsigt.

Istället sitter jag hemma och längtar mig alldeles knollrig efter att få gå ALU i sommar. Jag vill, jag vill, jag vill. Där använder man inga paraplyer, så jag har ändå ingen nytta av mitt väldigt rutiga och väldigt blommiga paraply som nyligen löst upp sig och mer liknar en misslyckad Gör-det-själv-bygg-ditt-eget-paraply-sats. (om någon får för sig att helt spontant ge mig en present är ett paraply en väldigt bra idé)

Fast jag kan se fram emot lite annat också. Lite. Miniormöte ikväll, är dock orolig varje vecka innan jag åker dit. Det är läskigt. Det kan gå otroligt bra och det kan spåra ur totalt, miniorer kan flyga och springa och rymma ut genom fönstrena när vi gör för tråkiga saker. De kan sitta som små tända ljus eller springa och hoppa på vårt kommando som väldresserade små hundar. De kan hjälpa varandra och uppträda vuxet och ta ansvar när resten av patrullen sköter sig illa. Ena veckan är inte den andra lik, jag bara hoppas att de har tillräckligt kul...

Imorgon ska jag äta god mat med Elin och på fredag ska jag gå med mamma på glutenmässa och provsmaka massa smaskig glutenfri mat. På lördag ska jag gå på konsert med Sinfoniettan i Berwaldhallen. Efter det ekar mitt liv tomt (förutom måndagens musik och onsdagens miniormöte) ända till fredagen. Dass Julmarknad tar plats! Jag längtar så :)

Sen började Fredrik prata om att han ville åka till San Fransisco och då blev jag väldigt sugen på att spontant åka till New York bara så där. Vi kom dock fram till att nöjesresor endast är slöseri med pengar, studieresor å andra sidan är betingade. Så om jag helt plötsligt är spårlöst försvunnen är jag förmodligen i New York och studerar cupcakes.

Jag - är - så - uttråkad!

Solen skiner inte. Man behöver tända lampor mitt på dagen för att se nåt. Jag har för lite att göra. Det är alldeles för långt till onsdag och jag har alldeles för lite att göra torsdag, fredag, lördag och typ inget på söndag. Sen börjar nästa vecka och det är en preciis lika seg och tråkig vecka fram till helgens julmarknad. Om jag inte får nåt vettigt att göra kommer jag krevera!

Jag borde nog äta också, det har jag inte gjort idag. Jag får sån huvudvärk och olust av det gråsura vädret, av att inte ha sett solen på nästan en vecka. I torsdags var det senast. Och jag gör ingenting. Jag gör ingenting! Jag går upp i taket!

Att vara med på konsert är ju helt seriöst något av det roligaste som finns. Jag älskar varje liten sekund av det! Att se salen helt tom så när som på en stressad lärare och nån ljudtekniker, lampor som tänds och känslan av hur salen långsamt väcks till liv. En efter en kommer vilsna elever in, sen kommer en större grupp bärandes på allsköns instrument och noter. Att få äran att lyssna på genrepen och senare att själv få ställa sig på scen och öva en sista gång. Är det orkestern som spelar är det nu man ska njuta av musiken man skapar, lyssna på hur stråkarna gifter sig med blåsarnas toner. Är det istället dags att sjunga så får jag ta i micken för första gången, höra rösten bäras ut över de tomma stolarna. Jag ska inte bli alltför överdriven, så därför skriver jag inte om back stage och att hitta i de gömda gångarna, de få minuterna i rampljuset när man är i ett med musiken, eller när allt är slut och publiken börjar röra på sig. Jag kan bara lova att det är underbart.

Jag blev överraskad när jag upptäckte att det bara var sex kilometer till Nacka Aula, så jag bestämde mig för att gå därifrån! Det känns som en start på något, jag tror att jag ska börja promenera oftare! Minst två gånger i veckan, en ordentlig långpromenad på minst fem kilometer. Om jag har tid. Och eftersom jag har skrivit det här är det massor med människor som får veta det och då kan jag inte slippa undan! Säger vi.

(Jag tänker inte skriva ett ord om hur mycket godis jag ska äta närmsta tiden)

Annars försöker jag övertyga mig själv att fonetik är ganska kul. Jo, jag tycker ju faktiskt det, jag tycker väldigt mycket om fonetik. Det är bara det att jag typ måste börja om från början igen, det var ju så himla länge sen vi hade det på riktigt! Ja, jag säger på riktigt, eftersom franska fonetiken typ inte gett mig nånting.

What ever. Jag ska iaf gå och träna ordentligt så att jag blir fit for fight, snart ska jag kunna hoppa och studsa och, framförallt, springa igen! Vässarös pepparkakshelg hägrar på ett underbart sätt och en liten löjlig sluttenta för hela kursen ska inte kunna hindra mig från att spendera en natt på ön. Bara en liten natt, innan jag åker till Frankrike! En sista gång..

Annars hade jag glömt att jag skulle på bio med Elin idag. Vi ska se 500 Days of Summer och jag ska inte glömma att ta med en egen flaska med vatten. Jag vägrar köpa vanligt vatten och dricker inte läsk. Tänker inte lära mig dricka det heller, vad någon säger. Äter så mycket skit ändå. Funderar dessutom på att rosta egna solrosfrön att ta med men jag undrar hur "extrem" man egentligen kan bli? Fast jag åt en hel del popcorn och annat skräp hos Johan igår (fast oerhört gott skräp! Lillasyster är en god konditor) så rostade solrosfrön kanske är bra ändå, trots att de inte är varma.

Plugga? Näe, det är överskattat. Säger vi.

Mitt i-landsproblem idag är att jag inte riktigt vet hur min nya mobil funkar och därför råkade stänga av väckarklockan när jag trodde att jag snoozade. Det resulterade i att jag somnade om till kvart över elva.. Tur att jag inte har nån tid att passa idag.

Idag konstaterar jag att det är ganska tråkigt att sitta i kö på vårdcentralen men att det blir mycket roligare om man har en ny mobil! Därefter bör man för sin egen skull komma ihåg vilken ficka man lägger den i, om man har många av den sorten, för att inte drabbas av akut nervositet när man tror att man förlorat sin nya telefon efter ett dygn av ägandeskap.

Jag har iaf vaccinerat mig mot grissjukan. Det tog två timmar att stå i kö och 30 sekunder att ta sprutan. Å andra sidan var det säkert 120 pers som fick vaccineras under tiden vi var där så jag tycker istället synd om personalen som jobbade där, dom vanligtvis stänger mottagningen sju men idag fick släppa sin sista patient vid nio. Det fanns åtminstone en och annan rolig serietidning! ^^

Btw så avskyr jag Tele2's reklam. De svarta fåren är sjukt otäcka. Bara nåt jag kom på när den kom upp på TV:n nu.

Imorgon ska jag analysera en novellsamling som jag inte har börjat läsa ännu. På franska. Det här kan bara inte vara rätt sätt att lära sig ett språk på. Har dessutom konstaterat att den mysiga pepparkakshelgen på Vässarö överskuggas av ett god damn fucking språkfärdighetsprov, vår himla sluttenta, på en lördag av alla dagar! Usch!

Jag har en dold talang. Den har jag burit med mig hela mitt liv. Jag flyttar på saker, omärkligt, osynligt. När jag ligger i samma säng som någon annan slutar det med att sängkamraten trillar över kanten (eller att sängbenen bryts av. Nej, det var inget snusk inblandat, jag lovar!), vare sig jag är en liten bebis som inte ens kan vända på mig eller en stor tonåring. När jag sitter och tittar på TV slutar det med att hela möblemanget är ommöblerat utan att jag rört mig ur fläcken. Nu har jag suttit med min dator på samma stol, med fötterna på samma fotpall, ett rätt bra tag. Ekipaget har rört sig frammåt minst en meter utan att jag gjort något alls.

Frågan är bara hur jag ska kunna använda denna fantastiska förmåga. Några tips?

Så trevligt det hade varit att inte ha nåt att bekymra sig om. xP

Nu står 16 burkar med rinnig, rubinröd, och väldigt vacker "gelé" av rönnbär på vår köksbänk. Förhoppningsvis och troligtvis är den något mer än "gelé" till imorgon, annars kanske det betyder att vi måste koka om dessa 16 burkar, typ över fem liter, för att få en geléartad massa. Jag har ingen aning om man faktiskt brukar dricka rönnbärssaft vilket det mer liknar just nu. Men jag är iaf glad att det inte är som när morfar skulle göra vinbärssaft och det var för hög pektinhallt i bären. Någon som vet vad som händer när man häller gelé på flaskor? Det går inte att få ut...

Det är f ö typ allt jag har gjort hela min Halloween. Jag har pysslat med allt som mamma har städat undan i köket och vi har kokat gelé. Plockat upp vår parabol i Björknäs. Hyrt Slumdog Millionaire på CDON.com och tittat på den. Haft ångest över att jag inte har någon lust till att plugga och plötsligt var anmäld till ett prov jag redan gjort på måndag - jag troor att det är en omtenta men jag har ingen aning om jag klarade den förra! Ingen aning alls och jag vet inte om jag borde göra omtentan! Jag får paniik!

Det enda riktigt halloweeniga jag gör är att titta på en läskig film, The Haunting. Jag vet att jag har sett den förut för massa år sen och att jag inte vågade se klart den. Tyvärr lyckades jag inte hitta sällskap så vi får se om jag fixar hela den här gången. Jag var trots allt inte särskilt stor sist jag såg den.. Säger vi..

Jag fick en jättefin imaginär guldstjärna av Tom för att jag gick så fint och för att jag kunde böja knät i 104 grader. Eftersom han var så nöjd även förra gången jag opererade knät kan jag ny stoltsera med två (2!) stycken guldstjärnor! ^^ Det är himla synd att dessa guldstjärnor inte innebär att han tycker att jag sk gå och stå så mycket som jag vill, eftersom på Vässarö gör man inte mycket annat än att gå och stå. Man ligger ner när man sover på natten och sitter när man äter och fikar. Man kan få sitta ned när man åker traktor men eftersom jag inte kan klättra upp på något traktorflak (förutom bussen) innebär det bara ännu mer gående och stående för mig. Jag kan alltså inte åka till Vässarö en sista gång innan jag åker till Frankrike. Suck. Fast... Pepparkakshelgen kanske? ^^

I vilket fall som helst sitter jag i vårt vardagsrum och typ fryser ihjäl. Dessutom tvingas jag lyssna på en liten radio som vi har tagit hem från båten och den piper på ett alldeles infernaliskt sätt! Imorse hörde jag den bara avlägset, den var instoppat i ett förråd, och jag trodde att det var en ovanligt enveten fågel med vinterpäls som kvittrade. Sen insåg jag att det bara fortsatte och fortsatte och fortsatte.. Nu sitter jag här med en dom, kvittrande radio som inte håller tyst. Jag kan inte stänga av den. Det stör mig..

Pumpapajen är nästan uppäten och tre kilo rönnbär ligger i frysen i väntan på att bli gelé. Om 1½ timme kommer folk för att planera åt våra små knäppskallar (miniorer/spårare), de ska få smaka och hänföras av pizza från Nacka och pumpapaj med vispgrädde! Hoppas de kommer för tidigt, jag är hungrig!

Innan dess ska jag oroa mig över mitt plugg, min förbannade franskakurs. Framförallt textkursen... Den är verkligen bara jobbig. Jag insåg nyss att jag har chansat fel på vilken bok vi ska läsa till nästa vecka och dessutom har vi någon form av delprov. Hela tiden kommer det små meddelanden skickade till alla skrivna skrivna på kompakt franska, jag orkar inte försöka förstå och har inte riktigt läst ett enda av dem. Jag har fortfarande inte lyckats få reda på vad jag fick på Baskunskapsprovet, det står ju inte en enda stans på internetbasen, fastän de sa att det skulle finnas där!

Men visst. Jag gör ju fortfarande inte den här kursen för att jag vill klara den eller för att jag ska orka anstränga mig. Å andra sidan är jag rädd för att CSN kräver att man klarar av kurserna för att man ska få studiesöd, är det inte så?